Så har vi åter drabbats av kräksjukan och även jag fick ligga pall denna gång. Känner mig helt utmärglad, kännas som jag gått jordens boxningrond. Helt otroligt att kroppen kan bli så utslagen av denna hemska bacill.....till råga på allt så blir hela familjen i obalans alla skäller och gnäller på varann, inte kul alls när man behöver allt annat än skäll. Det man behöver är värme, förståelse och kärlek... varför????
Hoppas några i familjen är bättre i morgon så de kommer iväg till skolan. Tro kan man komma långt med och jag tror och vill att familjen ska fixa det här, fast även jag börjar känna tvivel=(
Kram mina vänner och hoppas ni klarar er <3
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar